Det finns så mycket skit i mitt huvud. Så mycket förvirring, rädsla, ångest, ilska. Jag kan inte göra någonting. Sitter bara där, sänder ut en tyst önskan om hjälp. Förståelse.
Du är den enda fasta punkten i mitt liv. Du är mitt allt.
När allting knakar i fogarna, då finns du. När tårarna kommer torkar du bort dem. När rädslan kommer håller du om mig. När allting går snett dömer du mig inte. När jag är nere peppar du mig. Du håller mig ovanför ytan.
Tack för att du finns Christopher.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar